Friday, June 15, 2012

Från Sarkoland till Hollande

Nicolas Sarkozy förlorade presidentvalet i maj till socialisten François Hollande. Efter den förnedrande valförlusten försvann Bling-Bling Sarko till en välbehövlig vila i den marockanske kungens lyxvilla vid havet. Han hade säkert en hel del att fundera över, bl.a. det faktum att han var en otroligt impopulär president, som blev bortröstad av sina egna väljare, s.k. antisarko – röster.

Hollande lovade redan före valet att han skulle bli en ”normal” president, d.v.s. motsatsen till Sarko. Han skulle åka tåg, ha en mindre officiell bil (Citroën C5), inte hela tiden lägga sig i regeringens arbete, dra ned på sin egen och regeringens löner med 30% och en rad andra saker, löften han faktiskt håller. Men begreppet ”normal” förföljer Hollande i media. Häromdagen rapporterades att hans bilkonvoj hade kört i 140 km/tim genom den långa tunneln under Defense, där det är 70 och senare på motorvägen i 180, där det är 90. Tidningarna undrade om det var en ”normal” fart? Hollande kommer att få höra begreppet ”normal” många gånger under åren som följer.

För att Hollande skall kunna genomföra sin politik, måste socialisterna vinna parlamentsvalen och få en majoritet, annars blir det väldigt besvärligt. Att ha en regering och majoritet från andra sidan kallas för cohabitation, d.v.s. samlevnad, och gör genomförandet av sin politik hopplös. Det fick Mitterrand uppleva flera gånger.
Hollande har deklarerat att han inte tänker genomföra några besparingsprogram, utan tänker försöka spendera sig ut ur krisen, ungefär som Roosevelt och Hitler gjorde i början av 30-talet. Högern, däremot, ropar på åtstramningar.
Det viktiga är således att vänstern får majoritet i parlamentet, vilket alla prognoser pekar på. Kampanjen för söndagens avgörande val är hård och skapar känslor.

Det senaste på den fronten är Hollandes ex-sambo Ségolène Royal, som är moder till deras fyra barn. Hon ställer upp för regionen Charante – Maritime, där La Rochelle ligger. Hon har självklart socialistpartiets stöd, inkluderande Hollande själv och är lovad att bli president för parlamentet, en hög post. Oturligt nog har hon en avhoppare från socialistpartiet, Olivier Falorni, emot sig i sista omgången och han är ofin nog att inte dra tillbaka sin kandidatur, trots många uppmaningar från höjdare i partiet.

En pikant händelse inträffade häromdagen när Hollandes nya sambo, Valérie Trierweiler, gick ut med en Twitter, där hon önskade busen Falorni lycka till. Det orsakade en mediastorm och kritik att republikens första dam lade sig i politiken. Hollande uppges ha blivit ursinnig och Royal hatar sin efterträdare ännu mer. Senaste prognosen visar faktiskt att Royal kommer att förlora, vilket säkert ger henne ångest de dagar som är kvar till valet.
Skvallret säger att det egentligen är den vackra och kraftfulla Mme Trierweiler som bestämmer var skåpet skall stå och som kommer att styra och ställa i Frankrike.

Enorma förmåner

Inte undra på att alla vill bli politiker i Frankrike. Det erbjuder enorma förmåner och hög status. En parlamentariker tjänar 20 000€ netto i månaden, plus gratis våning, betald telefon och el, bil med chaufför, gratis taxi, fria resor med Air France och tåg (alltid första klass) och gratis parkering om man har egen bil. I Assemblé finns två högklassiga restauranger, som är subventionerade, en lunch med allt inkluderat kostar bara 20€. Bara restaurangerna kostar skattebetalarna 1,6 milj. € per år. Det finns också en frisersalong, där man bara behöver betala 20€ för att fixa håret. Om man av någon anledning inte vill bo i sin våning, bor man gratis på parlamentets eget hotell, La Residence.

Royal har anledning att bli förtvivlad om hon inte blir vald på söndag. Som president för l’Assamblé hade hon fått det magnifika palatset Hôtel de Lassay som bostad, vilket inte går av för hackor, en av republikens elegantaste palats. Bara kostnaden för blommor i palatset, gick förra året upp till 62 000€. Palatset lär ha en av Frankrikens största vinkällare som fylldes på för svindlande 113 000€, år 2010 och då talar vi inte om simpla bordsviner. Inredningen är det elegantaste man kan tänka sig.

Det finns en institution som har ännu större förmåner och det är Senaten ,en sorts andra kammare, som måste godkänna alla lagförslag. Medlemmarna där lever ett osannolikt liv i lyx på skattebetalarna bekostnad, vilket börjar skapa proteser. Men ingen kan göra något eftersom det är medlemmarna själva som beslutar om sina förmåner och i den korrupta franska politiken lär ingen rösta bort sina förmåner, även om republiken går på knäna med ett svindlande budgetunderskott.
Socialister eller inte, inget lär förändras särskilt mycket i Holland(e).

Skrivet av Erik Edelstam