Att stänga av respiratorn och lite rugby

Jag har läst på kvällstidningarnas web-upplagor att en stackars pappa blev tvungen att stänga av den 16-årige sonens respirator efter omfattande hjärnskador. Pojken hade blivit ohyggligt slagen. Till råga på allt skedde det på gossens födelsedag.
Som en pappa, kan jag säga att han hade tur. Gratulerar. Pappa fixade saken – lidandet var slut. Familjen fick tid att sörja.

Jag och min familj fick aldrig det erbjudandet eller heller inte det alternativet. Vi sörjer för evigt.
Vår dotter Ellinor, som bodde i Paris, fastnade på sjätte våningen när korsikanska maffian hade satt eld på en spelklubb på nedre botten. Hela byggnaden fattade eld, grannarna flydde utan att väcka henne och hon vaknade först när hela rummet var fyllt av tjock, fet rök. Hon försökte ta sig ut ur byggnaden men stupade på tredje våningen, där hon senare återfanns av rökdykare från brandkåren. Rökgaserna hade exploderat och hon var bränd i ansiktet, lungorna blev också skadade. Ingen vet hur länge hon låg där med stoppat hjärta. Hon släpades ned på gatan, rue Sebastopol, helt naken, i december, kl 5 på morgonen och man satte igång med återupplivning. Tack vare hennes otroliga fysik kom hjärtat igång , men stannade senare i ambulansen. Efter fyra minuter lyckades pompierna få igång henne igen. Hon kom till ett akutsjukhus och stoppades in i en tryckkammare för att lätta trycket på hjärnan. Ingen hade hunnit tvätta henne så hon var kolsvart över hela kroppen. Läkarna beslutade att lägga ned henne i ett artificiellt koma för att försöka få ned ett stort ödem, en stor ansvällning i hjärnan (om jag har förstått rätt). Hon låg där i sex veckor. Under tiden kom familjen (och bästa kompisar) ned till Paris, väntade i en sjukhustrapp, rökte, drack calvados, hälsade på lilla Babbi (som hon kallades ) och grät floder. Hur skulle vi göra?
Historien fortsätter i morgon, med intressanta vändningar…

I lördags spelade Frankrike sin elegantaste och mest spännande match hittills i Rugby-VM. Efter en hysteri i medierna och dystra profetior, drog en otrolig match igång mot de stora favoriterna och skräcken – The All Blacks, Nya Zeelands kanon- , segertippade lag, the swingers of Rugby, den fruktade, svarta ångvälten…Men –
till allas förvåning så höll fransmännen undan och kontrade friskt och gjorde även flera försök, dvs målrusningar bakom linjen, vilket anses vara mycket svårt. I sista minuten när siffrorna stod jämnt sparkade fransmännen in en avgörande boll genom de höga målstolparna…och halva Paris jublade på Chams Elysèes. Resultatet blev 20-18.
Semifinalen blir mot England, förra VM:s vinnare och den andra blir mellan Sydafrikas pinsamt vita lag, Springboks, och den otroliga, blåbärsjokern Argentina.
Som, fortfarande, det enda svenska medium som bevakar Ruby VM, ber vi att ödmjukt få återkomma med resultat och kommentarer.

Fotot är taget kvällen innan maffians attentat.
Skrivet av Erik Edelstam