Val i Frankrike

På söndag har vi val här i Frankrike. Det rör sig om kommunalval, ”elections municipales”. Det är två omgångar, så det blir ett val till nästa söndag. Man röstar på borgmästaren i staden eller den by man hör till. Kommunerna är ibland mycket, mycket små, vilket ger originella effekter. Man röstar också på kantonerna, vilket är ett antal småkommuner som har gått ihop om saker som sopor, transporter och andra saker som en liten by inte klarar av själv.

Här är demokratin levande. Vem som helst kan ställa upp som borgmästare, ”maire” vare sig han/hon har backning av ett parti eller inte. Har man tur är det någon man känner som blir vald och då kommer man till lättare om man har bekymmer. I Grimaud, där jag bodde förut, var det veterinären som blev vald. Den gamle mairen var en förfärligt korrupt person och min vän veterinären vann en jordskredsseger och röjde senare upp i mutträsket.

I Feucherolles, utanför Paris, där jag bor nu, finns bara en kandidat, vilket känns egendomligt. Byn är liten med några tusen innevånare, men alla verkar vara nöjda med hur det är och ingen ser väl skäl att byta regimen. Lustigt nog sitter en svensk kille i kommunstyrelsen, Lars Peter Sjöström, som har ett så stort ansvar som att ansvara för finanserna och stadsplaneringen.
I kantonvalet finns det lite mer att välja på, högern, sossarna eller några oberoende och så naturligtvis också extremhögern Front National. När jag läser valmanifesten så slår det mig att alla vill nästan samma sak och det är svårt att hitta skillnaderna. Här gäller också att man röstar på personerna, inte egentligen på något parti, som man gör i Sverige. Det känns väldigt nära och man känner sig delaktig i demokratin.

Det har inte varit självklart för oss utlänningar att få rösta kommunalt. Frankrike spjärnade länge emot att vi skulle få rösta och lade ut stora byråkratiska hinder när man insisterade och hotade med stämning, vilket jag fick göra när jag skulle rösta för första gången för fem år sedan. Numera behöver man bara fylla i en blankett och legitimera sig för att komma med i röstlängden. Så man lär sig så småningom.

Formerna för valet är speciella och restriktiva. Kandidaterna får inte affischera hur som helst, utan bara på särskilt utsatta skärmar, som finns lite här och var. Det är förbjudet med radio- och Tv-reklam och kandidaterna kan bara föra fram sitt budskap via valmöten. Det känns skönt att slippa floden av affischer och reklam, som i Sverige.

En sak är säker. Jag vet vem som vinner valet.

Foto: weddingmapper.com
Skrivet av Erik Edelstam