Vår president, Nicolas Sarkozy, även kallad ”Sarko”, eller helt enkelt Nicolas bland vännerna, har drivit igenom en s.k. reform för den statsägda televisionen. Han vill inte att det skall vara reklam i den statsägda TV:n. Han påstår att det kommer att bli bättre program och en högre kulturell nivå för oss tittare. Vi förstår naturligtvis inte mycket, men vill bara ha intressanta program och bra filmer och varför inte suveräna politiska program som ”C’est dans l’air” på canal 5 (i och för sig statligt) eller det otroliga ”Le Grand Journal” på Canal Plus (tyvärr privat).
Jag tycker att det är en ganska bra reform, även om jag förblir skeptisk. Man frågar sig hur kanalerna skall finansieras? Sarko menar att man skall beskatta mobiloperatörerna, internet och andra mediaoperatörer, vilket gör all kommunikation dyrare. Allmänheten kommer att få betala för Sarkos konstiga idéer. Varför slå sönder något som fungerar bra och som ger bra inkomster till televisionen?
Blir programmen bättre? Kommer France Television kunna slänga ut frågesporter och fåniga shower och istället kunna ta in smalare program, utan att titta på tittarsiffrorna, ungefär som Arte? Kommer folk att bli avskedade när populära program försvinner? Man kommer snart att inse hur dyrt det är att producera bra program och börja dra ned på ambitionerna, ungefär som i Sverige.
Reklamen kommer att vara helt försvunnen 2011, men det blir till slut tittarna som kommer att få betala för Sarkos ”reform”, ungefär 3 % skatt.
Vi kommer att få gå tillbaka till det gamla systemet när presidenten har makt över media. Det är Nicolas Sarkozy som kommer att utse direktören för France Télevision, som om han inte hade tillräcklig makt över Frankrike. Han nominerar sin premiärminister, det är presidenten som skriver under pakter, avhandlingar m.m. Han har en förmåga att finnas överallt.
Det är även presidenten som är chef för armén, som kan lösa upp ”l’assamblée nationale” enligt kapitel 12…Listan är lång över vad han kan göra.
Staten kommer att ha kontroll över media, ungefär som under monopolsystemet när de Gaulle och Pompidou hade makten. och då de utnyttjade TV:n för sina egna syften. Vi har dåliga exempel i totalitära stater som Kina och även i Ryssland, som påstår sig själv vara ett demokratiskt land.
Genom att staten, på grund av finansieringen av France Television, kommer att få makten, så kommer man att få igenom en utslätning av programmen och i slutet, av vårt samhälle. Alla tittar på samma program, eftersom France Television är ett grundprogram, som majoriteten titar på. Alla har inte råd att betala för extra, kommersiella program som Canal + eller TPS. Man kan här börja tala om hjärntvätt, styrt av staten. Vem kan garantera den journalistiska friheten? Det kunde man i alla fall inte göra förut.
Det har varit mycket debatt om reformen i Assamblé nationale, det franska parlamentet, och flera debuteranden från regeringspartiet, UMP, vill bryta mot partilinjen.
Beslutet är avgörande eftersom TV:n är det mest underhållande mediet vi har.
Skrivet av Mikael Edelstam
Foto av författaren
2 comments:
Hej. Kanske ett sent svar på ditt inlägg, men jag såg det inte förrän idag. Jag har inte följt med i hur det slutade i denna fråga, men jag tycker att det är ett bra initiativ han tagit. Problemet med en reklamfinaniserad TV är att man lätt siktar in sig på höga tittarsiffor i varje moment, och inte vågar satsa på ett brett, diversefierat utbud. Man vågar helt enkelt inte ta några risker, och så slutar det med att alla visar samma typ av program, exemplevis frågesporter, talangtävlingar och dokussåpor. En vanlig morgon i fransk TVs markbundna 6 kanaler består av 4 tecknade, från engelska översatta filmer och 2 program där man säljer saker. Kunde man inte i stället låta de kommersiella kanalerna sköta detta, och låta public service ägna sig åt att bredda utbudet? Jag är övertygad om att initiativet inte kommer från Sarkozy, och inte heller från UMP, utan att det är en diskussion som förts länge i breda politiska kretsar. Ett gott skäl till att inte ta ett sådant initiativ för egen vinnings skull, är att det kan slå tillbaka med en väldig kraft den dag man byter president. Dessutom förstår jag inte hur avskaffandet av reklam skulle minska public servicekanalernas självständighet. Det är ju ändå regeringen som tillsätter kanalcheferna.
meget interessant, tak
Post a Comment