Hem till Frankrike och röstning

Dags att blåsa liv i bloggen som har haft sommarsemester. Efter en lång bilresa genom Europa kom vi äntligen hem till Ste Gemme. utanför Paris. Det var sent och alla affärer var stängda. Eftersom vi var hungriga, packade vi ur bilen snabbt och körde till fisk och skaldjursrestaurangen ”La Criée”, som ingår i en kedja av likadana restauranger över hela Frankrike (www.lacriee.fr). Det här stället ligger nära oss i Chambourcy och trots att vi var sent ute, vid 10-tiden, blev vi varmt välkomnade och fick en utsökt supé. Sådant händer här i landet.

Valbesvär

Att rösta är en medborgerlig plikt och för oss utlandssvenskar ordnas röstning på den s.k. ”Utlandsmyndigheten”, d.v.s. svenska ambassaden. Många har givit sitt liv för rätten att få rösta, vi blev tvungna att ge vår tid.
Kön ringlade sig lång på ambassaden. Man hade definitivt inte rustat för ett röstmottagande. Två stackars tjänstemän skulle ta hand om alla röstande. Lokalen låg en trappa upp, vilket skapade problem för äldre, som hade svårt att röra sig. Det hade varit intressant att komma i rullstol för då hade man inte ens kommit in i byggnaden. För att göra saken värre gick det bara att rösta mellan 0900 och 1200.
Med tanke på att valet bara äger rum vart fjärde år och att det är grundstenen i vår demokrati, skulle man verkligen kunna begära att det sköttes smidigare och bättre från ambassadens sida. – Ansvaret här ligger på ambassadören Gunnar Lund.
En pikant detalj var paret från någonstans i Mellanöstern, nyblivna svenskar, som skulle rösta. Han mörk, orakad med stor mustasch och hon, helt insvept i slöjor. Problemet var att de inte talade eller förstod svenska. Den stackars flickan som tog emot rösterna hade all möda i världen att försöka förklara hur det går till. Ingen i Sverige hade väl förklarat för dem vad röstning innebär. Vilket parti kan de ha röstat på?

Men det var varmt och soligt, en riktig brittsommardag. Och när man slår sig ned på uteserveringen på Café Bonaparte, vid St Germain de Pres och äter deras specialsallad och tittar på allt folk, så glömmer man lätt sådana futiliteter som en tafflig röstning.

Skrivet av Erik Edelstam
Foto av Gunnela på la Criée
Svenska Ambassaden i Paris, Sebastien Corbari
Café Bonaparte, gofrance.about.com