Tuesday, October 9, 2007

Vanlig fransk korruption och Babbi


Man blir inte förvånad när stora kanoner åker fast för insideraffärer. Det man egentligen borde bli förvånad över, är att saken kommer ut i offentlighetens ljus. Just nu släpas den smutsiga byken fram i offentlighetens ljus, här i Frankrike. Det handlar inte om några småhandlare som fått tips om börsen, utan de stora kanonerna, inklusive franska staten, som har gjort jättevinster genom att sälja aktier i Airbusföretaget EADS, innan det kom fram att det nya projektet, Airbus 380, hade stora problem med produktionen. Aktierna rasade naturligtvis, men cheferna och insiders hade hunnit sälja aktierna innan och kammade hem en jättevinst innan. Så kan det gå, som Kurt Vonnegut brukade säga.

Problemet är bara at franska staten är djupt inblandad. President Sakozys gamle kompis Arnaud Lagardère, som han också kallade ”min bror” är djupt inblanda i affären. En klassisk ”business tycoon” och ”corporate raider” som köper upp och slaktar gamla företag utan hänsyn. Han har bl.a. köpt upp Frankrikes äldsta och största sportklubb, ”Racing Club”, där undertecknad är medlem i fäktsektionen. Varför har han köpt klubben? – Jo, därför att klubben har en magnifik fastighet mitt i centrala Paris. Den kommer snart att försäljas och klubben kommer att förvisas ut till förorterna och dö i all stillhet.
Han sålde plötsligt hälften av sitt aktiekapital i EADS. Köparen var inte mindre än franska statens finansbolag, Caisse des Dépôts, som köpte under hårt tryck från staten.. Men vem låg bakom trycket? Jo, Sarkozys gamle kompis, den dåvarande finansministern Thierry Breton, En riktig soppa, som avslöjas i offentlighetens friska ljus.

Sarkozy – Nixon går ut i pressen ”och kräver att sanningen skall komma fram”, men vi luttrade medborgare vet att allt är bara en skådeprocess och att Sarkos kompisar aldrig kommer att åka fast. Även en så pass läskig typ som Lagardère. Vi som bor i Frankrike och älskar landets underbara medborgare, humorn, den genuina kulturen och fantastiska naturen, kommer aldrig att förstå den ohyggliga korruptionen som sänker ned detta underbara land, till så tarvliga nivåer.

Låt oss gå tillbaka till min lilla dotter Ellinor, kallad Babbi, och hennes ohyggliga öde. I förra avsnittet låg hon i koma och familjen och kompisar satt i en trapp på sjukhuset.
Jag besökte ”Police Judicière”, kriminalpolisen, som undersöker brott och har ganska stor koll på vad som händer. Deras kontor låg bakom Gare du Nord och var ganska ruffigt. Det kom fram att de hade tagit dit sina egna datorer och möblerat med privata möbler. Vilken misär!
Men de var ganska klara över vad som hade hänt, och viskade till mig, ganska omgående, att det var korsikanska maffian som låg bakom attentatet. I Frankrike är nämligen polisutredningar hemligstämplade,
Jag var också upp hos brandkåren , ”les Pompiers” för att höra deras version. De hade gjort en undersökning och kunde berätta att ett antal brandbomber hade slängts in i spelklubben och att de, infernaliskt nog, hade brutit upp branddörrar för att elden skulle få bättre drag, vilket den naturligtvis också fick. Hela tiden gick jag runt i min pappas lodenrock i ett tillstånd av dvala och chock, på ett robotartat sätt.
Fortsättning följer.
Fotot föreställer den slirige Lagardière, Sarkozy-Nixon och, oturligt nog, den strålande Angela Merkel
Jag såg faktiskt det engelska rugbylaget i en buss idag, omgivna av kraftig poliseskort. Vi får vad som händer…
Foto från le Parisien, Gamma
Skrivet av Erik Edelstam

1 comment:

Ellinor said...

Detta är fruktansvärt. Jag umgicks med Babbi när vi gick på Slottsstadens skola och det krossar mitt hjärta att läsa vad ni gått/går igenom.

Med vänlig hälsning

Ellinor Fredholm